In English
Hoppa till sidans innehåll

Ändra inte orienteringens identitet

2015-06-21 14:42
Det som inte fick hända hände. Och det är så här med fullbordat faktum i hand ingenting att göra något åt.
  • Uppdaterad: 2015-06-15 14:44

Världscupsprinten i Lysekil ströks på grund av tekniska problem. Varför det blev så finns att läsa om på annan plats i tidningen. Men grejen är att jag tycker att situationen ens borde ha haft en möjlighet att uppstå.
För varför ska det vara touchfree-stämpling i ett individuellt lopp?
Det är en fråga som åtminstone inte jag kan hitta något rimligt svar på.

Till förra årets VM infördes den nya disciplinen sprintstafetten på programmet. För att skapa rättvisa tävlingar i sprintstafetten är touchfree-stämpling i princip ett måste. Det är helt enkelt så många löpare som ska stämpla på en så kort tidsperiod att det inte skulle gå att få till något bra upplägg utan touchfree-stämplingen.
Men i individuella lopp och i ”skogsstafetten” tycker jag, för att vara helt ärlig, att införandet av touchfree-stämplingen är totalt felaktig.
Och det av en rad skäl. Dels; och nu kan jag av naturliga skäl inte tala för alla barn, men för åtminstone många barn är just att stanna och stämpla och det tillhörande bekräftelsepipet det absolut roligaste att med orienteringssporten. Vi behöver inte göra det krångligare att rekrytera barn och ungdomar till vår sport.

Men huvudskälet är att det ändrar hela orienteringssporten.
Det som gör orienteringen och framför allt sprinten unik jämfört med många andra idrotter är att det inte ”bara” handlar om att hålla jämn fart runt en bana. Då blir parallellerna med ett 5 000-meterslopp på bana slående.
I sprinten är tvära inbromsningar, med start och stopp en viktig del av sportens charm.
Det är en enorm skillnad att som elitorienterarna blåsa förbi den ena kontrollen efter den andra i 20 kilometer i timmen jämfört med att behöva stanna och ta ny fart vid var och en av de kanske 20 kontrollpassagerna.
”När det är touchfree-stämpling väljer jag en annan taktik jämfört med i ett lopp med traditionell stämpling. Det gäller att se till att göra vägvalen så att du kan passera kontrollen med fart och i rätt riktning för att inte behöva stanna upp och byta riktning. Jag gillar start och stopp, och det är en av mina styrkor i sprinten, säger den dubble Europamästaren i sprint Jonas Leandersson.
Planen är att sprinten och sprintstafetten vid sommarens VM i Skottland ska avgöras med touchfree-tekniken, och på kommande års VM i Sverige har det funnits ett önskemål från Internationella Orienteringsförbundet att samtliga lopp ska avgöras med touchfree-stämpling. Men något beslut i den frågan är ännu inte fattat.
Och jag hoppas verkligen att det tas en rejäl funderare innan ett så pass remarkabelt förändrande av orienteringssporten klubbas igenom.
För bara det faktum att tekniken finns behöver inte betyda att den till varje pris ska användas. Framför allt inte när den ruckar på hela sportens identitet.

Frågan om ett delat VM har varit aktuell tidigare. Men skillnaden den här gången är att Internationella Orienteringsförbundets council nu förordar att sommarens extrakongress klubbar igenom ett beslut  om att dela VM på ett skogsmästerskap och ett sprintmästerskap.
Det är ett stort beslut. Och jag tror att det är ett måste dels för att skapa möjligheter att sprida orienteringen i världen, men även för att VM även i fortsättningen ska ha den starka status som det nu har.
De tre senaste mästerskapen har det bara funnits en kandidat till, och i dagsläget finns det inte någon som visat intresse för att arrangera VM 2019. Då är det ett måste att göra någon förändring, och jag tror att köra skogs-VM vartannat år och sprint-VM vartannat skulle höja statusen på mästerskapet ytterligare. Och dessutom underlätta en hel del för IOF i jakten på nya arrangörer.

På tal om VM, så är det en hel del av den varan de närmaste månaderna. Det är veteraner, juniorer, precisionsorienterare och mountainbikeorienterare. Och i samtliga de mästerskapen finns flera svenska guldchanser.
Det gäller även i orienterings-VM i Skottland.
Sverige har där, utan att vara allt för patriotisk, medaljchans i samtliga lopp. Jag tror på två blågula guld. Tove Alexandersson på långdistans och Helena Jansson medeldistans.

Skribent: Mårten Lång
Till svenskorientering.se

Postadress:
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 010-4765360
E-post: This is a mailto link