In English
Hoppa till sidans innehåll

Webbkrönika: Vilma von Krusenstierna är en humörhöjare

2017-07-12 17:53
TAMMERFORS, FINLAND. KRÖNIKA. Ny Golsäter-medalj, fortsatt Ojanaho-dominans och en lillasyster som är överallt.
  • Uppdaterad: 2017-07-12 18:04

Det var en både vacker och spöklik sprintbana. Genom regn och dimma korsade löparna den stora sandstranden vid Pyhäjärvi-sjön. Linnéa Golsäter var väl förberedd inför Beach 2017.

Tredje bäst förberedd i världen, skulle det visa sig.

Om Golsäter utropar sig själv till en nation innan den här veckan är över kommer hon ändå kunna hävda sig i JVMs medaljliga. Bronset idag var på sätt och vis ännu mer imponerande än gårdagens silver. Framförallt med tanke på att svenskan inte ser sig som någon sprinter.

Nu väntar långdistans. Sannolikt det lopp Linnéa Golsäter ska ha allra störst medaljchanser i. Frågan är dock om någon kan ro på schweiziskan Simona Aebersold. I skuggan av Olli Ojanaho (vi ska prata mer om honom snart) smyger Aebersold fram som en oslagbar världsstjärna här i Tammerfors. Två dagar, två guld.

På tal om aurum; Isac von Krusenstierna inledde sitt lopp i vad svenske ledaren Mats Troeng kallade ”fart för att ta ett guld”. OK Kåres sprintspecialist, regerande svensk H20-mästare på distansen, hade något stort på gång men missade bort sig från medaljerna. Efteråt såg 19-åringen ut att ångra att han någonsin börjat med orientering överhuvudtaget. Först när tredjeplacerade Joey Hadorn kom förbi och ville diskutera banan sken svensken upp litegrann.

Betydligt gladare var den finske speakern som hade klarat sitt jobb minst lika bra utan mikrofon. Vrålet när Olli Ojanaho närmade sig mållinjen kan vara hela juniormästerskapets starkaste känsloyttring hittills.

Jag håller ett extra öga på Olli de här dagarna. Det är en fascinerande idrottsman. Ute på banan ser han ut att springa tjurrusning i Pamplona. Som en av tjurarna alltså. Så fort loppen är över förvandlas han till en vanlig kille med blyg uppsyn. Kanske är det för att allt blir så mycket mildare på finlandssvenska. Efter gårdagens guldrusch frågade jag honom om den annalkande sprinten. Olli sa: ”Jag har inte tränat så mycket sprint i år”. Olli sa också: ”Rent tekniskt är jag kanske inte så bra”. Ett dygn senare dundrade han över mållinjen och plockade hem guld nummer två. Som storfavorit på långdistansen tyder mycket på att Rovaniemi-killen fixar en Grand Slam i sitt sista mästerskap som junior.

Från onsdagen kan annars rapporteras om god stämning i svensklägret. Godast stämning är det runt Vilma von Krusenstierna. Efter loppet befann hon sig överallt på samma gång. Tröstade storebror Isac samtidigt som hon besegrade landslagsledaren Erik Mattsson i en dödsföraktande fäktningsduell där svenska flaggor fick agera svärd. En humörhöjare som von Krusenstierna kan vara precis vad man behöver efter tävlingar som sliter både fysiskt och mentalt.

En annan ljusglimt var att Simon Hector (20 år idag! Grattis!) fick en födelsedagshälsning från sin mobiloperatör. Sedan påstod han att meddelandet fortsatte med orden ”… och bra löpt på JVM”.

Det var tyvärr ett skämt, men håll med om att tanken är kittlande.

                                                                              

VICTOR LUNDMARK

Skribent: Victor Lundmark
Epost: Adressen Gömd
Till svenskorientering.se

Postadress:
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 010-4765360
E-post: This is a mailto link