In English
Hoppa till sidans innehåll

Eldsjälarna Jodal brinner för utmaningar

2017-04-13 11:00
I en serie reportage kommer Skogssport att träffa eldsjälar i orienteringssverige som sällan eller aldrig några rubriker. Först ut är Göteborg-Majornas Mats och Elsi-Brith Jodal som i mer än 50 år på ett enastående sätt engagerat sig inom sporten.
  • Uppdaterad: 2017-04-13 11:00

Det är torsdag eftermiddag. Om någon timme kommer Göteborg-Majornas klubbstuga i Skatås någon kilometer från stadens centrala delar att fyllas med liv och rörelse, detta då en av ungdomsgrupperna ska ha uppstart på vårens kurser.

Men nu är stugan i det närmaste öde. Där finns två personer. Mats och Elsi-Brith Jodal:

- Välkommen! Vill du ha kaffe? Jag skulle ändå sätta på två kannor, säger Elsi-Brith samtidigt som Mats visar vägen in till klubblokalens mötesrum.

 

Göteborg-Majorna OK bildades som en tävlingsklubb 1993 genom en sammanslagning av Göteborgs OK och Majornas IK. Klubben har omkring 600 medlemmar.

Mest driftiga utav dessa 600 är utan någon som helst tvekan Mats och Elsi-Brith Jodal.

Sedan 1996 har en av makarna varit ordförande. Elsi-Brith var först ut med 13 år på ordförandeposten. Sedan 2009 har Mats hållit i mötesklubban.

Han är också ansvarig för tränings- och elitkommittén, har hand om träningspaketskontakter samt är klubbstugans ”hustomte”. Elsi-Brith är ansvarig för intäkt- och marknadskommittén, för utvecklingsfonden, utbildning och ledarutveckling, ligger bakom satsningen på Hitta ut.

Och detta är ”bara” vad de gör i GMOK.

Mats är dessutom ordförande för GOF Arrangemang (samarbete mellan 16 klubbar inom Göteborgs Orienteringsförbund som arrangör av stora arrangemang, exempelvis årets Tiomila där han ska vara ansvarig för tävlingsadministrationen) och Elsi-Brith har jobbat mycket med Tiomilaförberedelserna under det senaste året, och nu när det närmar sig tävling har det varit nästan på heltid.

Varför blev det orientering?

Mats: ”Min bror hade börjat orientera med Majorna. Han drog med mig dit och jag fastnade direkt. Det var 1955”.

Elsi-Brith: ”När Mats och jag träffades 1965 fanns det ett färdigt koncept, det var inte så mycket att välja på, haha. Jag hade inte orienterat så mycket då, och egentligen inte så mycket efter heller. Lite på motionsnivå och så har jag lärt barnen (Mia och Ola) att orientera. Jag har nästan bara hållit på med klubbverksamhet. Jag började med att ha koll på tävlingsadministrationen under tävlingar. Det var på den tiden man höll på att kontrollera stämplingskort. Sedan har det vuxit till allt fler områden”.

Redan året efter att GMOK blev en tävlingsklubb (1994) fattades ett policybeslut om att klubben ska arrangera (eller vara med som arrangör vid) en stor nationell eller internationell tävling vart tredje år. Det beslutet har infriats. Det har bland en hel del annat varit O-Ringen, junior-VM, veteran-VM och SM. Och i slutet av den här månaden är det alltså dags för nästa storevent Tiomila.

 

Hur kommer det sig att ni lägger ner så mycket tid och energi som ni gör?

EB: ” I slutet av varje tävlingsförberedelse funderar jag verkligen på varför jag gör det här. Men sen när tävlingen sedan väl är igång så är det ju kul. Jag tror att utmaningarna triggar. Sen att vi håller igång som vi gör nu är inte så märkligt, det var nog konstigare tidigare när vi hade jobb med stort ansvar och ungarna fortfarande inte var så gamla”.

Mats: ”För min del är det sporten som gör att jag tycker om att engagera mej. Jag har orienterat och orienterar fortfarande mycket. Sedan är det ju en utmaning att ta sig an stora arrangemang, och nu när vi inte jobbar fullt ut längre så är det kul att få träffa människor. Men visst; vi har varit med länge. De senaste 30 åren har vi varit på SM, Jukola och Tiomila”.

EB: ”När du säger så låter det nästan som att vi är 100 år. Och det är vi ju nästan också, men inte riktigt. Jag är lite allt i allo. Mats mer ihärdig. Jag har lite dåligt tålamod så jag vill inte hålla på med samma saker länge. Jag är mer projektmänniska. Det enda jag är orolig för det är att vi håller på och håller på och så är det ingen som säger till oss när vi börjar bli gaggiga. Att man tror att man är så jäkla bra. Sen försöker vi verkligen att få fler insatta i vad vi gör, så att fler får vara med och bygga upp sitt kontaktnät. Det går inte att räkna med att det är självklart att vi bara finns där”.

Mats är 75 år, Elsi-Brith två år yngre. Trots det är de fortfarande minst sagt aktiva i yrkeslivet. Mats är forskare av doktorsgrad på fysiologiinstitutionen på Göteborgs Universitet. Elsi-Brith bytte från kommunen till universitetet när hon gick i pension åldersmässigt. Där ingår hon i en forskargrupp.

 

Läs hela reportaget i kommande nummer av Skogssport.

Och har ni någon eldsjäl, karismatisk eller extra entusiastisk ledare som du tycker att Skogssport bör uppmärksamma. Skicka då ett mejl till This is a mailto link

 

I Skogssport nummer 3-2017 kan du också läsa:

- Ett matigt förhandsblock inför Tiomila med klubbreportage, tekniktips, enkät med elitklubbar och en hel del annat.

- Nästa del i Skogssports banläggningstema. Denna gång med fokus på tillgången på mark.

- Skogssport 70 år – tillbakablick på 1967

- Och dessutom träningstips, krönikor, Ungskog och en hel del annat.

 

Skribent: Mårten Lång
Epost: Adressen Gömd
Till svenskorientering.se

Postadress:
Svenska Orienteringsförbundet
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Kontakt:
Tel: 010-4765360
E-post: This is a mailto link